Cykelfokus

Efter att ha blivit tvåbarnsfar har träningsfunderingarna tagit lite nya vändningar. Det har varit rent ut sagt ett jävla velande nu under ganska lång tid. Ömsom skidåkare, ömsom löpare, ömsom cyklist. Egentligen har jag väl vetat det länge, men ändå: Som heltidsarbetande tvåbarnsfar är det en omöjlig ekvation att träna och vara bra på  skidåkning - skejt och klassiskt och en jävel på att staka, löpning och cykel samtidigt. Att hinna träna rullskidor, löpning, mtb och lite styrka hinns helt enkelt inte med i tillräcklig omfattning för att tillfredsställa mina önskemål om att kunna prestera skapliga resultat som motionär. Det skulle så klart kunna funka skapligt, men jag kommer inte kunna prestera mitt bästa i någon gren. Därför - dags att prioritera! Jag har funderat en del kring detta nu och tror att valet är klart. Mountainbike får bli mitt val! Motivet är kanske framförallt följande: det är den absolut roligaste träningsformen och den coolaste idrotten IMO. Chansen att ett träningspass blir en kul upplevelse är betydligt större än i andra grenar. Tänk backintervaller - kämpigt uppför oavsett om man cyklar, springer eller åker rullskidor. Men när man sen ska ner.. Löpning, ja, pulsen går ner men särskillt kul är det inte. Rullskidor är i den här aspekten ofta helt värdelöst. Men moutainbike, det är en helt annan grej. Nerförsbackar blir sannerligen en belöning. Men ok - ett löppass i fjällen eller bergen kan vara helt fantastiskt. Men jag är ju där så sällan. Skidåkning - ja, rullskidor är bara ett nödvändigt ont för att prestera på vintern och är oftast vansinnigt tråkigt. Skidåkning på snö kan däremot vara helt fantastiskt, tänk en hård manchesterbädd och ett par snabba skejtskidor! Problemet är att det i princip aldrig händer i Stockholm. Och åker man någon annanstans är det alltid ett lotteri om förhållandena är bra eller inte. Tankarna far till platta konstsnöslingor med allt för många brukare. Men mtb är nått annat, möjligheterna till bra träningsförhållanden
är alltid goda. Tänk bara denna regnsommar, trotts detta har det bjudits på grymt bra cykling i både Dalarna och nu i Sundsvall. Så nytt mål, ännu en gång. Nästa säsong vill jag vara på samma nivå som under säsongen 2013. Dvs topp 10 i H30 i Sverige. Bara att se till att inte vela så jävla mycket nu och stå fast vid detta. Inte lockas till nån halvsatsning på skidor eller löpning, utan bara se de aktiviteterna som alternativ träning för att avlasta och bygga kondis på vintern. Lite skidåkning lär det med andra ord kunna bli, men inte några rullskidförberedelser och sannolikt inget åkande alls om det inte finns snö. Nackdelar då? Ja, det finns tyvärr. Mtb är ingen bra sport då man bor i lägenhet. Skitiga prylar o skitiga kläder. Det är en materialsport - dyra prylar och mycket underhåll. När det är regnigt o skitigt som den här sommaren krävs lite tvätt, putsande o mekande efter varje pass om man vill att prylarna ska funka som de ska. Sen finns en liten konflikt i att tävlingssäsongen krockar med Marias ambitioner att tävla i löpning, men det bör nog gå att komma överens om ett gemensamt tävlingsprogram tror jag. Men nackdelar till trotts, nu kör jag på detta! Mer detaljer om tävlingar o annat lär följa framöver..
Spår av träningsglädje!

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

Nytt år igen

Formdöd