37

Då var man ett steg närmare undergången, närmare 70 än 1, närmare H50 än H-junior, ja, precis så illa skulle det kunna vara.. Men jag skulle nog ändå våga påstå att i bättre form än på länge! På cykeln kanske bättre form än nånsin, eller på väg att bli i alla fall. Känns kul och motiverande, börjar riktigt se fram emot tävlingssäsongen nu. H30-licens är löst och Rocky-mountainramen och allt möjligt löjligt dyrt lullull i kolfiber anländer till Sportson i Birsta vilken dag som helst. Såhär på födelsedagen gav jag mig själv ett långpass i present - en riktigt bra present med strålande sol och lite varmare väder. Har efter maxtestet i onsdags känt att jag ballanserat på en knivsegg med frisk och glad på ena sidan och förkyld på andra. Har tränat mycket lugnt några dagar och lyckats klara mig på rätt sida vad det verkar, så idag var det dags att utmana lite mer igen. Planen var att köra ca 3 timmar, varav de första två i lugn distansfart för att sedan köra på lite hårdare sista timmen. Har ju inte kört så jättemycket distanspass, så den här typen av träning är rätt värdefullt att få till nu när våren närmar sig. Lyckades rätt bra med mitt upplägg och fick till ganska bra tryck på crossen under sista timmen, inga superben men hade lite lagom krut att trycka på med. Lite lurigt med vårsolen också, dels är det hopplöst att klä sig så jag badade i svett på slutet, tappade 2 kg vikt på passet och då hade jag ändå dricka med för en gångs skull. Dels luckrades de hårda vintervägarna upp framåt lunch och gjorde det bitvis lite småtungt att hålla fart. Riktigt nöjd med passet i alla fall!
Fotosession hanns med under den lugna delen av passet..
I övrigt har det varit en riktigt bra helg också. I fredags var vi upp till Fågelbergsstugan och övernattade inför en lördagseftermiddag som stugvärdar. I det fina vädret blev det ordentlig rusch till våffeljärnen, så det var till att hugga i och hjälpa till. Hann med lite skidåkning också, körde med randoneeprylarna, vilket var perfekt uppför med barnpulka på släp. Hann med att reka lite branter runt Fågelberget också, i sökandet efter den legendariska punkt 246, där Sundsvalls första slalombacke låg på 30-talet. Förutsatt att 30-talets slalompionjärer inte var peppade på att droppa klippor tror jag dock inte att jag hittade rätt backe. Skogen hinner ändras en del på 80 år..
Såhär fint var det vid Fågelberget i lördags.


Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

Nytt år igen

Formdöd