Leverans på Wellingtons tartan

Väl framme i Wellington har vi drabbats av det typiska Wellingtonvädret, vilket tydligen är regn och blåst. Igår var vilodag, vilket nyttjades till lite knallande på stan. Vi hann bl.a. gå vilse i botaniska trädgården och kolla in stadens mest kända museum, Te Papa. Fanns bl.a. Intressanta utställningar om de geologiska processer som pågår under Nya Zeeland. Intressant var också jordbävningsdimulatorn, en femma på Richterskalan gungade rejält. Blåvalsskelettär också rätt maffiga! Föredömligt är även gratis inträde på de flesta museer på Nya Zeeland och gratis WiFi. Avslutade dagen med att botanisera bland öldorterna på supermarketen. Jag är ju lite av ett fan av Systembolaget hemma, mycket på grund av det fantastiska utbudet. Jag tror det skulle innebära smalare sortiment om monopolet släpptes, men mataffärerna här visar att det inte nödvändigtvis måste bli så. Kanske får omvärdera min ståndpunkt där.. Väl hemma blev det ölsmuttande medans regnsmattret och blåsten tilltog. Hur skulle det gå med träningen idag?

Vad ska man välja?
Trots ihärdigt regnande och blåsande bestämde jag mig för att ta bilen tvärs genom stan och leta upp den tartanbana som vi hade spanat rätt på. Trots väderångesten ett bra val skulle det visa sig! En riktigt fin anläggning som jag fick ha alldeles för mig själv denna ruskdag! Hade siktet inställt på tusingar, det blev 6 st på tider 3,21; 3,21; 3,23; 3,25; 3,25; 3,24. Inte de allra snabbaste jag gjort, men ett snitt på drygt 3,23 på 6 tusingar är nog bättre än jag nånsin gjort för så många intervaller. Och det på blöta banor i hällregn och med kastvindar. Känslan var bra och detta var ett riktigt skönt kvitto att formen är där den ska vara! 
På eftermiddan fick Maria testa banorna. Lika fint väder hela dan..

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

En gris en ko en Solnabo!

Nytt år igen

Formdöd